Utredning: dimensionering av gymnasieskolan

Utredning: dimensionering av gymnasieskolan

Lars Stjernkvist har presenterat en utredning om planering och dimensionering av gymnasieskolan. Idéburna skolors riksförbund (ISR) gillar huvudsyftet med utredningen, som är att finna åtgärder mot att många elever inte slutför sina gymnasiestudier, och att öka antalet elever på yrkesprogrammen.
Men utredningsförslagen har flera brister.

Dels saknar ISR att det bör läggas större vikt vid karriär- och yrkesvägledning för elever, vilket föreslagits i en tidigare utredning men som tycks glömts bort.

Utredningen står dessutom för en besvärande övertro till att statliga myndigheter har förmåga och kunskap att detaljplanera och ta beslut om vilket utbildningsutbud som ska finnas på gymnasierna på regionnivå.

Avstyrker att Skolverket ensidigt ska besluta
ISR avstyrker därför utredningens förslag om att en överordnad statlig organisation skulle besluta om planering och dimensionering av utbudet i gymnasieskolan.

ISR anser att utredningens förslag om regionala ramar för dimensionering av huvudmännens utbud enbart bör vara vägledande. Däremot välkomnas dialog och rekommendationer med myndigheter.

Arbetsmarknaden är i ständig rörelse, och kan förändras på mycket kort tid, vilket vi kan konstatera efter Covid 19, och ett planerat utbud kan snabbt bli inaktuellt.
Framtidens arbetsmarknadsbehov kommer också behöva ses över i ett längre perspektiv, såsom anpassningar till klimatförändringar, artificiell intelligens etc.
Att en gymnasieutbildning idag ska ge verktyg för att möta framtida utmaningar är lika viktigt som att möta den aktuella arbetsmarknadens behov.

ISR efterlyser stärkt studie- och yrkesvägledning
Elever från socioekonomiskt utsatta områden gynnas särskilt av relevant vägledning.
Dessvärre är tillgången på utbildade SYV:ar ojämn i landet, och många elever har därför inte tillgång till relevant information. Oavsett bakgrund ska elever ges möjlighet att välja en utbildning som de är intresserade av och som de kan utvecklas på.
En gymnasieutbildning lägger grunden till ett livslångt lärande.

Möjlighet att erhålla grundläggande högskolebehörighet för elev som läser/ har läst ett yrkesinriktat program behöver också ses över.
Hittills har diskussionen om yrkesprogrammen mest kretsat kring ett antingen-eller, att antingen ska alla få högskolebehörighet som tidigare eller så ska det se ut som nu.
Samtidigt är det inte önskvärt att återgå till att alla program ger högskolebehörighet eftersom en del elever faktiskt inte önskar läsa dessa ämnen just i åldern 16-19 år.

Bildningsperspektiv och estetiska inslag är viktigt
Man får inte heller glömma bort bildningsperspektivet som en grund till personlig utveckling, kreativitet samt förmåga till stärkt livslångt lärande.
Exempelvis vet vi idag att estetiska inslag i undervisningen bidrar på flera olika sätt till långsiktiga bildningserfarenheter som på olika indirekta sätt berikar människors fortsatta livslopp.
Risken med en stark inriktning mot samhällsnytta och mer kortsiktig behovsstyrning är att den här sortens bildningsperspektiv marginaliseras där man utöver direkta även räknar med indirekta värden av ett pedagogiskt innehåll.

Läs ISRs hela svar på utredningen Gemensamt ansvar, SOU 2020:33, länk här

Ingemar Olsson

Close