– Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna, säger Håkan Wiclander som är ordförande i Idéburna skolors riksförbund. Den slags kontroll och styrning som är nödvändig när det gäller vinstdrivna aktörer och koncerner behövs inte i den ideella och icke vinstdrivna sektorn.

Både Skolvärlden, som ges ut av Lärarnas riksförbund, och nyhetssajten Altinget har konstaterat att det är skolkoncerner som dominerar när det gäller att starta nya skolor.

I fjol kom det in 208 ansökningar till Skolinspektionen om att få starta en ny eller utöka verksamheten vid en fristående skola. Det var 36 ansökningar om nyetablering som beviljades. Bakom 34 av de 36 beviljade ansökningarna stod ett aktiebolag, och bakom 23 av de 36 stod  en skolkoncern.

I en intervju med Skolvärlden konstaterar Håkan Wiclander, ordförande för ISR:
– Det är i allmänhet lättare att få ekonomi i en skolverksamhet ju större den är. Dessutom, om man skapar man en marknad – som Sverige har gjort med skolan – så leder den på sikt till en oligopolisering om man inte balanserar med politiska medel.

Håkan Wiclander menar att det borde ställas olika krav på ideella och icke vinstdrivna aktörer på skolmarknaden – till exempelvis stiftelseägda och kooperativt ägda skolor – och kommersiella och vinstdrivna aktörer som till exempel Internationella Engelska Skolan (IES), Academedia och Kunskapsskolan.

– Den slags kontroll och styrning som är nödvändig när det gäller vinstdrivna aktörer och koncerner behövs inte i den ideella och icke vinstdrivna sektorn. I de idéburna skolorna kan myndigheterna arbeta betydligt mer med tillitsstyrning. Jag tycker att det är vansinnigt att likställa Academedia eller Internationella Engelska Skolan med ett litet kooperativ.

– Den nyligen tillsatta utredningen om ett förstatligande av skolan borde även titta på detta.

(Länk till artikeln i Skolvärlden längre ned)

Ändra styrningen så att små idéburna skolor lyfts

Även nyhetssajten Altinget konstaterar efter genomgång att det är aktiebolag och skolkoncerner som får sina ansökningar beviljade för nyetablering av skolor.
I en kommentar till Altinget ser ISRs ordförande Håkan Wiclander faran med att friskolereformen faller, då systemet för nyetablering gynnar koncerner.

– Vi har länge sett att det blir allt färre idéburna friskolor. Ursprungsidén med friskolereformen förfelas och förfaller. Men det är inte konstigt, för marknadiseringen gör att det blir en oligopolisering, säger Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund, till Altinget, som flera gånger skrivit på Altinget om likriktningen på skolmarknaden.

Enligt Skolinspektionens siffror är det svårare att få sin ansökan om nyetablering godkänd om huvudmannen inte redan driver en skolenhet sedan tidigare.

Håkan Wiclander anser att det delvis är bra att prövningen skärpts. Men tillägger att det ställer större krav på att man redan har ekonomisk stabilitet, lokaler och elevprognoser, vilket till exempel ett litet nystartat kooperativ inte har.

– I praktiken blir systemet riggat för stora friskolor, säger han.
Det finns i dag inga konkreta planer på att ändra tillvägagångssättet för ansökan om att starta friskola. Håkan Wiclander ser en dyster framtid för de mindre friskolorna.

– Jag tror vi kommer fortsätta ha en oligopolisering, med färre och större aktörer. De större friskolebolagen kommer att fortsätta förvärva mindre enheter. Mångfalden kommer minska och vi får en större grad av likformhet, säger han.

Utöver att se över regelverket anser Håkan Wiclander att stora koncerner och ideella organisationer inte kan behandlas lika i friskolesystemet.

– Sveriges system för välfärdsproduktion i stort förhåller sig till två sektorer i dag, det offentliga och det enskilda. Önskvärt vore att man ändrar så att styrningen av välfärdsproduktion och skolsystem förhåller sig till tre sektorer, istället för två. Offentliga, vinstdrivande och civilsamhällets idéburna.

Länk till artikeln i Skolvärlden här

Länk till artikeln i Altinget här (ev. låst text)