Utredningen om konfessionella inslag i skolan presenterades nyligen. Den visar att utredaren lyssnat på synpunkter från bland andra Idéburna skolors riksförbund (ISR) och landat i mångt och mycket samma slutsatser att det vore fel att generellt förbjuda skolor för att de drivs av konfessionell huvudman.
De allra flesta av dessa skolor fungerar väldigt bra. Ett förbud mot nyetablering av konfessionellt drivna skolor, som politiker önskat, skulle hota mångfalden i skolväsendet. Det vore dessutom fel att stoppa en hel grupp skolor som i huvudsak sköter sig väl, enbart för att det finns någon enstaka konfessionell skola som inte skött sig.
Ett förbud mot nyetablering skulle också leda till att nuvarande skolor med konfessionell huvudman inte skulle kunna flytta eller växa. Detta har utredaren lyssnat till och poängterar.
Utredningen har haft till uppdrag att utreda konfessionella inslag i skolor och tillsyn av dem.
Utredaren fick sedan ett tilläggsuppdrag efter den så kallade Januariöverenskommelsen, med innebörden att utredningen uppmanades att presentera ett förbudsförslag mot nya skolor med konfessionell huvudman.
Hård press
Pressen på utredaren har varit ganska hård från politiskt håll att komma med förslag om förbud mot skolor som drivs av konfessionella.
Utredningen (SOU 2019:64) har agerat finurligt. Eftersom den beordrats att föreslå utformning av ett förbud, så beskrivs ett sådant förslag, men samtidigt drar utredningen själv slutsatsen att ett förbud sannolikt skulle strida mot Europakonventionen och svensk grundlag.
Med andra ord talar utredaren emot det egna förslaget om förbud.
Utredaren påpekar ännu ett skäl till att nyetablerings-förbud vore fel, nämligen att dagens skolor skulle drabbas. Om en befintlig skola vill utvidga eller flytta, så krävs nytt tillstånd, så även befintliga skolor skulle stoppas från att växa, med ett förbud mot etablering.
Vid utredningens referensgruppsmöten har detta påpekats av ISR och andra skolaktörer.
Skärpta regler
Det finns ytterligare förslag i utredningen. Till exempel föreslås skärpningar i tillsyn och vässade regler för att ytterligare garantera att skolorna följer skollagen. Utredningen föreslår införandet av en demokratiförsäkran och som alla fristående skolor ska skriva under oavsett huvudman.
Reglerna skulle kunna börja gälla cirka 2023.
Sammanfattningsvis har utredaren lyssnat till synpunkter om att det vore fel med förbud mot skolor som drivs av konfessionella huvudmän.
Partierna bakom Januariöverenskommelsen har satsat på att utredningen ska komma med förslag på förbud. När utredningen nu motvilligt lagt det begärda förslaget men samtidigt visar att förbud är en juridiskt dålig idé som strider mot grundlagar och konventioner, så har partierna med beska kommentarer ändå sagt sig vilja gå vidare med förslag om förbud.
Debatten lär fortsätta. Först ska utredningen på remiss.