Idéburna skolors riksförbund (ISR) om skolpengen/grundbeloppet

Idéburna skolors riksförbund (ISR) om skolpengen/grundbeloppet

Detta nyhetsinlägg innehåller två viktiga punkter:

  1. ISRs kommentar till regeringens förslag om en förändring av skolpengens utformning.
  2. Debattartikel från ISR i Altinget.

SKOLPENGEN

Regeringen har presenterat ett förslag där ersättningen, det vill säga skolpengen, blir olika hög för kommunala skolor och friskolor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli.

Förslaget är ISR kritiskt till.

Hur förändringen kommer att påverka landets skolor är ännu oklart, likaså hur mycket pengar som friskolorna kan gå miste om. Skolminister Lina Axelsson Kihlblom framhåller att det kommer variera i kommunerna, då förhållandena ser olika ut i landet.

Idéburna skolors riksförbund (ISR) tycker att regeringens inriktning är bra, men har samtidigt stark kritik mot förslagets utformning.

Här är en text som TT publicerat den 11/2:

"Idéburna skolors riksförbund, som samlar icke-vinstdrivande friskolor, välkomnar regeringens inriktning.

- Vi välkomnar att den vill ta kontroll över välfärden och försöka få grepp om marknadiseringen av skolan, säger förbundets ordförande Håkan Wiclander.

Men den metod regeringen valt slår fel. Kommunens övergripande ansvar är en sak, men kan inte leda till att skolor ska få olika mycket resurser, fortsätter han.

- Vi tycker definitivt att kommunens ekonomistyrning behöver fungera, så att den kan ta sitt utbudsansvar. Men att skära av den pengen på verksamhetsnivå, så att kommunala skolor ska ha en peng och fristående skolor en annan - det är ett feltänk, säger förbundets ordförande Håkan Wiclander.

En lösning skulle kunna vara att kommunerna får ett öronmärkt statsbidrag just för att kunna tillhandahålla elevplatser med kort varsel, säger han.

- Våra medlemmar har det tufft, så vi oroar oss för att det här förslaget blir verklighet."

I ett tidigare remissvar skrev ISR om skolpengens utformning så här:

ISR välkomnar ambitionen att med nationell lagstiftning styra upp kommuners resurssättning av skolväsendet för att öka likvärdigheten i systemet. Men ISR konstaterar: att förslaget med differentierad skolpeng bygger på en sammanblandning av kommunens två olika uppdrag; att dessa två olika uppdrag/ansvar både kan och bör hållas isär inom lagstiftning och ekonomistyrning; att ISR bekräftar att kommuners skolplikts- och myndighetsansvar behöver resurssättas på ett nationellt ordnat och rättssäkert sätt; men, slutligen, att resurssättning av skolors drift/produktion av utbildning och undervisning till barn och unga givetvis behöver resurssättas lika, oavsett typ av huvudman.

ISR bedömer förslaget som både starkt rättsosäkert och stridande mot likabehandling mellan kommunala skolor och idéburna skolor då dessa verkar under mycket likartade förhållanden. ISR vill även framhålla att det saknas en konsekvensanalys för vad förslaget kan tänkas innebära för framförallt i mindre fristående idéburna skolor, skolor för nationella minoriteter och idéburna förortsskolor.

DEBATTARTIKEL I ALTINGET

I en debattartikel som publicerades i Altinget i fredags, 11/2, presenterar ISR flera förslag för att stärka idéburna skolors ställning i Sverige. Det handlar bland annat om:

  1. Underlätta för föräldrar, lärare och ideella aktörer att starta nya skolor. Skapa bättre möjligheter för personal att kunna ta över och driva kommunala skolor i idéburen regi.
  2. Statistiska centralbyrån (SCB) måste i framtiden tydliggöra skillnaden mellan idéburna och kommersiella friskolor i sin statistik.
  3. Skapa investeringsformer med rimliga villkor för idéburna skolor, till exempel särskilda investeringsfonder.
  4. Se till att lärare och professionen får ett större inflytande över organisation och pedagogik. Detta gynnar engagerade lärare och rektorer och därför i sin tur barn och unga.
  5. Ett reformerat kösystem för antagning till friskolor måste innehålla en möjligt för föräldrar som efterfrågar en särskild pedagogik att få önskemålen tillgodosedda.
  6. En reformerad skolpeng måste garantera att elever i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda. Det sker allt mer sällan i dagens system.
  7. Det blir ett demokratiskt problem när gigantiska privata skolkoncerner får ett avgörande inflytande över den samhällsgemensamma verksamhet som framförallt den obligatoriska skolan är. Denna utveckling måste brytas.

Här är en länk till debattartikeln:
https://www.altinget.se/civilsamhalle/artikel/tio-forslag-som-underlattar-for-ideburna-skolor

Ingemar Olsson

Close