Mot bakgrund av utredningen om Likvärdig skola intervjuades Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund i Svenska Dagbladet och i Altinget.
Eftersom inte alla läser Altinget (finns på nätet) och eftersom SvD för många är en låst prenumerations-sajt, så publicerar vi intervjuerna här.
Dessutom har Håkan Wiclander medverkat i en podd, med Kornhall och Netz.
Per Kornhall är skolexpert och Ingela Netz är rektor. Podden med Håkan Wiclander kan du höra på länk här, och även ladda hem.
Länk till podden här
Ur Altingets intervju:
Varför ser ni en risk för att en regionalisering av Skolverket skulle innebära detaljstyrning och ökad administration?
”Våra medlemmar är ganska små och ser redan i dag en allt ökande byråkrati och administration som handlar om att leva upp till regler och kontroller. Många har varit med länge och minns när man lade ner Skolöverstyrelsen, som då beskrevs som ”en byråkratisk koloss”. Men redan i dag en ännu större byråkrati med Skolverk och Skolinspektion.
Det har vi misstankar mot. Vi vill ha tillförlit till lärare och profession istället. Att regionalisera Skolverket skulle ta ytterligare resurser och tid från huvudmännen.
Varför vill ni fortsatt ha kö som urvalskriterium?
”Det där har vi borrat länge i. Vi har haft djuplodande diskussioner i styrelsen och enkäter med våra medlemmar.
Vi är ganska tydliga med att om kösystemet ska finnas kvar så måste det begränsas och regleras i tid. Kanske max 1-2 års kö fram tills att man ska börja på skolan. Därför tillstyrker vi lottning också som instrument. Vi väljer en tredje position i förhållande till utredningens förslag.
Vi ser att kön är ett sätt att för elev och föräldrar att signalera skolönskemål. Det ger även huvudmannen en prognos om hur många som vill gå på skolan. Skolinspektionen ger heller inte tillstånd till en fristående huvudman om man inte kan visa på ett intresse från elever som vill gå där.
Det finns en risk i det här försöket om att skaffa ett grepp om allt leder till en byråkratisk koloss igen. Där den enskildas behov inte tillgodoses. Vi försöker hitta en kombination och nyanserar bilden lite. Vi ser att en rad av förslagen behövs.”
Varför avstyrker ni att införa möjligheten för kommuner att göra avdrag på grundbeloppet till fristående skolor?
”Vi menar att man blandar samman två helt olika uppgifter. Å ena sidan svarar kommunen för skolväsendet och andra sidan driver kommunen en rad skolor. Det här behöver budgeteras som två olika saker. Oavsett om det är idéburen, vinstdrivande eller kommunal form så är det samma tjänst – undervisning och utbildning – som ska utföras och därför måste resurssättas lika. Man måste hålla isär kommunens olika uppgifter.”
Ur Svenska Dagbladet
På organisationen Idéburna skolors riksförbund, som organiserar icke-vinstdrivna friskolor, är ordförande Håkan Wiclander kritisk till utvecklingen på skolmarknaden. I debatten ställs stora friskolekoncernernas skolor mot de kommunalt ägda, medan de små icke-vinstdrivna friskolorna glöms bort.
– Vi tycker att vår röst och vår syn på friskoleväsendet inte får plats. Vi säger ja till valfrihet i systemet, men nej till hur det fungerar nu, säger Håkan Wiclander.
Han säger att det är en tuff kamp att konkurrera med friskolekoncernerna och friskolornas riksförbunds resurser att föra debatten. Men också att det finns en konkurrens mellan friskoleformerna.
– Vi slås inte bara ut på grund av växande aktiebolagskoncerner, utan också på grund av att regleringen av skolan är anpassad till koncernerna och en liten skola har svårt att klara dessa administrativa krav, säger Håkan Wiclander.
Han påpekar att syftet med friskolereformen var mångfald och valfrihet, reformen skulle möjliggöra olika typer av skolor, småskalighet och olika pedagogiska inriktningar. Istället har vinstdrivande koncerner vuxit sig allt större och starkare.
– Friskolereformens ursprungliga syfte har förfelats, säger Håkan Wiclander.
Han delar Åstrands analys av skolan som segregerad, men anser att utredaren undviker huvudproblemet, nämligen att det är aktiebolagsskolornas vinstutdelning som leder mot segregation.
– Vi, som enda land i världen, har fristående aktörer där vinstutdelning till ägarna tillåts. Det får följdproblem och vi måste göra något åt hur skolväsendet fungerar, säger han och tillägger att ökad statlig kontroll som Åstrand föreslår inte är lösningen på segregationen i skolan.