Den svenska undervisningsfabriken - debatt

Den svenska undervisningsfabriken – debatt

Regeringsförslaget om en tioårig grundskola innebär att förskoleklass/årskurs 1 ska anpassas mer till grundskolans kursplaner. Detta trots att utredningen om tioårig grundskola sammanfattar sin egen forskningsöversikt med att konstatera motsatsen:
”Det saknas evidens för att sänkt skolstartsålder med tidigarelagt inträde i formell undervisning bidrar till ökat lärande eller ger långsiktiga effekter på barns utveckling."
Denna motsättning i utredningens förslag påpekar Ingrid Carlgren och Håkan Wiclander från ISR i en debattartikel i Altinget. De efterlyser en diskussion om hur undervisning av yngre barn bäst kan organiseras. Till exempel föreslår artikelförfattarna en primärskola, som en egen skolform, anpassad efter de yngre barnens utveckling och behov.

Här artikeln i sin helhet, länk till Altinget i slutet av texten:

Regeringen har lagt ett förslag om en tioårig grundskola (SOU 2021:33). I praktiken har vi redan en sådan eftersom förskoleklassen numera är obligatorisk – så vad är det nya i förhållande till det vi redan har? I korthet handlar det om att undervisningen i förskoleklassen ska formaliseras genom mer ämnesundervisning och tydligare mål och kunskapskrav.

Förslaget innebär att förskoleklass/årskurs 1 ska anpassas mer till grundskolans kursplaner och att undervisningen redan det första året ska struktureras enligt skolförordningens bestämmelser. Detta trots att utredningen sammanfattar sin egen forskningsöversikt som att ”Det saknas evidens för att sänkt skolstartsålder med tidigarelagt inträde i formell undervisning bidrar till ökat lärande eller ger långsiktiga effekter på barns utveckling” (sidan 260).

Det visar i vilken hög grad som skolpolitiken i dag drivs av en tro på att man med tydliga mål och detaljerade föreskrifter kan tvinga fram en mer kvalificerad undervisning – en tro som det inte finns någon evidens för. Utredningen utgår ändå ifrån att ”tydligare mål och styrning av verksamheten det första skolåret ger ökad likvärdighet och stärkt kvalitet i utbildningen” och har därför inriktats mot att ”finna ytterligare utrymme att förtydliga mål och styrning av verksamheten”.

Genom att låta förskoleklassen omfattas av samma regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan antar utredaren att den nationella likvärdigheten och kvaliteten på utbildningen kommer att stärkas. Detta genom att eleverna får mer tid att delta i strukturerad undervisning i ämnen enligt kursplaner, vilket antas öka elevernas förutsättningar för lärande och ökade kunskaper.

Undergräv inte bildningsskolan
Strukturerad undervisning har blivit ett mantra i alla förslag som handlar om att höja kvaliteten på undervisningen och få en ökad likvärdighet – och det kan ju låta rimligt. För den som inte lever i skolans värld uppfattas nog detta ungefär som att läraren ska bedriva undervisning inom ett antal utpekade kunskapsområden. Men i svenska skolpolitiska texter har det i stället kommit att betyda att elevernas förväntade prestationer ska formuleras och meddelas eleverna innan undervisningen börjar. Det innebär att eleverna, innan de har utvecklat kunskaperna, ska inrikta sina ansträngningar mot det som ska bedömas.

När vi nu i praktiken har en tioårig skola behövs en diskussion om hur undervisning av yngre barn bäst kan organiseras.

Vi i Idéburna skolors riksförbund (ISR) menar att detta i förlängningen undergräver möjligheterna att bedriva en bildningsinriktad undervisning med sikte på djupa kunskaper av hög kvalitet. Vidare menar vi att det är olyckligt att undervisningen av allt yngre barn formaliseras och görs alltmer lik undervisningen av de äldre barnen.

Lär av Norge
Tanken tycks vara att så tidigt som möjligt låta de små barnen börja träna på de prestationer de ska visa upp i slutet av grundskolan. Det är en utveckling som går emot forskningen, vilket också framgår av utredningens egen beskrivning av ”en samstämmig bild i forskningen gällande vikten av att barn i skolstartsåldern får lära genom lekintegrerad undervisning, och att en för tidigt formaliserad utbildning riskerar att missgynna elever i deras fortsatta utbildning”.

I Norge diskuteras nu behovet av att få en bättre anpassning av undervisningen i de tidiga skolåren till barnens ålder. Med utredningens förslag skulle Sverige gå i motsatt riktning genom att förorda en förstärkning av ämnesorganisering, tydliga mål och kunskapskrav.

Skilj primärskolan från sekundärskolan
I kontrast till utredningen menar ISR att undervisning med tydliga mål och kunskapskrav kan vara av såväl god som dålig kvalitet beroende på hur den pedagogiska utformningen av undervisningen möjliggör lärandet. Detta är särskilt viktigt i yngre åldrar. När vi nu i praktiken har en tioårig skola behövs en diskussion om hur undervisning av yngre barn bäst kan organiseras. Kanske är det dags att vi börjar diskutera behovet av en primärskola som en egen skolform anpassad efter de yngre barnens utveckling och behov.

Ett annat sätt att tänka är att barnen under de första skolåren utöver den grundläggande läs- och skrivinlärningen ska få en rik grund av erfarenheter där pedagogiken präglas av berättelser och olika former för att möta ett brett spektrum av kunskapstraditioner. Med en sådan primärskola som är tydligt åtskild från sekundärskolan kan barn oberoende av bakgrund och tidigare erfarenheter få en gedigen grund att stå på inför mötet med de högre årskursernas systematiska och ämnesorganiserade undervisning.

Ingrid Carlgren, ISRs styrelse
Håkan Wiclander, ordförande ISR

Artikeln i Altinget på länk här

Ingemar Olsson

Close