Det är fortfarande våra mindre skolenheter som får bära byråkrati-bördan av risken för missförhållanden i de stora friskolekoncernerna, skriver Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna Skolors Riksförbund i en slutreplik i Altinget.
Debatten uppstod då Idéburna Skolors Riksförbund skrev om en rapport som visar att koncernägda friskolor växer kraftigt, och att de koncernägdas skolorna har lägre lärartäthet, vilket skapar flera problem.
Wiclander skriver i slutrepliken:
”I en replik om skolors olika kvalitet skriver Ulla Hamilton att vi i friskolerörelsen borde arbeta tillsammans mot utmaningar från politiken.
Ja, men nu var det inte politikens utmaningar vår artikel handlade om. Utan vi skrev att en ny rapport påvisar att de friskolor som växer kraftigast är de koncernägda skolorna. Och de koncernägda har lägre lärartäthet, det vill säga fler elever per lärare, och lägre andel behöriga, jämfört med kommunala skolor och idéburna friskolor. När dessa koncernägda skolor växer med sin lägre lärartäthet blir det problem för hela Skol-Sverige. Det blir problem för mångfald, valfrihet, för lärare, för elever, för pedagogisk utveckling.”
Han skriver också bland annat:
”De idéburna friskolorna är ofta små och bygger på pedagogiska värden, som Waldorf, Freinet, Montessori, natur, miljö, livsåskådningar. Eleven är i fokus för idéburna skolor och mycket ofta är ambitionen stark i att skapa trygghet och bra relation till hemmen. Lärartäthet är hög och behörigheten också.
Inte med ett ord nämner Ulla Hamilton att det finns skillnader mellan olika friskolor. Att det till exempel medför problem att de stora koncernskolorna har lägre lärartäthet. Att det drabbar hela friskolesektorn.”
Läs hela slutrepliken på länk här