Nej till betyg från åk 4

Nej till betyg från åk 4

Nej till betyg från åk 4

Idéburna skolors riksförbund säger bestämt nej till förslag om att införa betyg för mindre barn, redan från årskurs fyra.
Det är totalt fel väg.
Många av de länder som betygsförespråkare ofta jämför med, och som länge haft tidiga betyg, går nu i motsatt riktning därför att resultat – och hälsa hos eleverna – tycks utvecklats negativt.
I exempelvis England pratar man nu om ”too much too soon”.
I Tyskland har man uppmärksammat prestationsstress i skolan. Bland annat har en studie, från landets största försäkringskassa DAK, visat att var tredje 10-15-åring har stressrelaterade sjukdomssymptom.

Även ett land som Kina lägger om sitt hårda skolprogram mot mindre betoning av strikta kunskapsmål och mer inslag av estetiska ämnen och kreativ utveckling. Detta för att främja både hälsa och en mer långsiktig kunskapsutveckling.

Bland de 27 länder som låg sämst till i Pisaresultaten år 2006, hade alla tidiga betyg, medan några av de länder som låg före Sverige i resultat, hade lika betygsålder eller valbar ålder för betyg (t.ex. Finland).

Tidiga betyg leder inte till ökad prestation
En klar övervikt av resultaten inom den fria forskningen visar att testande och tidiga betyg inte ger ökad prestation hos barn. Tvärtom.
Barn mognar och utvecklas individuellt och i olika takt, inte minst i åldrarna upp till cirka 12 år. Det handlar om stora olikheter som med ett gemensamt betygssystem ändå skulle tvingas klämmas in i samma mall för bedömning.

Generella betyg i dessa åldrar minskar barnets utrymme att lära och utvecklas utifrån den egna förmågan och mognadstakten.

"Det mätbara"
Betygen begränsar sig till “det mätbara” – i åldrar där den mognadsutvecklingen för barnen omfattar så mycket mer.
Särskilt i unga år handlar det om 1) intellektuell utveckling, 2) socioemotionell utveckling och 3) fysiologisk utveckling. Detta är välkända utvecklingsområden, som inbördes påverkar varandra och barnens förmåga att prestera och tillgodogöra sig kunskaper och färdigheter.

I det nuvarande förslaget sägs att individuella utvecklingsplaner (IUP) ska tas bort om betyg ges. Det innebär en klar försämring, från att följa barnens utveckling på ett bredare och framåtsyftande adekvat sätt, mot en endimensionell bedömning via betyg i efterhand.

Bra alternativ finns
Visst behöver elevers behov och resultat fångas upp. Men bedömning av elever i skolans lägre årskurser behöver inte bygga på betyg.
En bra bedömningskultur kan istället åstadkommas på mer kvalitativt sätt och ska då bygga på en nära och kontinuerlig kontakt mellan lärare, elever och föräldrar.
Syftet bör här inte enbart vara att mäta och summera kunskapsmål som uppnåtts (summativt syfte). Avsikten bör mer vara att stärka elevens lärande och utveckling (formativt syfte). Det här är väl beprövat med goda resultat, inte minst genom flera av de idéburna skolinriktningar som finns i Sverige sedan länge.

ISR menar att en sänkt betygsålder är ett förenklat och ytligt sätt att försöka förbättra uppfyllelse av kunskapsmålen och andra mål i svenska skolan. Idén är kontraproduktiv och troligen även skadlig för utveckling hos många barn.

Freda de yngre åldrarna
Idéburna skolors riksförbund skulle vilja pröva tanken att istället freda de yngre barnens utveckling upp till årskurs 5 från såväl betyg som mål- och resultatstyrning i en primärskola som styrs av tillit till professionen.

ISRs svar på förslaget om betyg från årskurs 4 i sin helhet finns på pdf här

Ingemar Olsson

Close