Koncernägda skolor växer i Sverige

Koncernägda skolor växer i Sverige

Koncernägda skolor växer i Sverige

En ny studie visar att den skolform som tar en växande andel av svensk utbildningssektor är de aktiebolags- och koncernägda skolorna.
Det är arbetsgivarföreningen KFO som tagit fram studien, som finns på länk här.

Inledningsvis konstaterar studien:
– Friskolesektorn har genomgått en drastisk förändring där de idéburna skolorna minskat i relation till aktiebolagsskolorna.

– Förändringen gäller framför allt grundskolan. I gymnasieskolan har aktiebolagsskolorna sedan tidigare en dominerande position inom friskolesektorn.

– De idéburna skolorna har inte minskat i antal men som andel av en växande friskolesektor.

Studien konstaterar också att ”I den allmänna debatten klumpas ofta alla fristående skolor samman. Det finns emellertid starka skäl att skilja de affärsdrivande aktiebolagsskolorna från den idéburna sektorn.”

Historien bakom
Studien ger en kort bakgrundshistoria:
I början av 1990-talet fanns det cirka 70 fristående grundskolor i drygt 40 kommuner i Sverige, alla ideellt drivna. Vanligast var Waldorfskolor, konfessionella skolor och Montessoriskolor.

Med friskolereformen 1992 ändrades förutsättningarna. Det blev möjligt att tjäna pengar på att driva skolor, vilket medförde att aktiebolag startade skolor.
Efter 1997, då skolpengen höjdes, växte skolaktiebolagen i antal. Under de första åren av 2000-talet växte sedan en rad skolkoncerner fram. Den snabbaste utvecklingen skedde i gymnasieskolan där de ekonomiska villkoren och regelverket var mest fördelaktigt.

Friskolereformens syfte
Studien skriver att vad som skett med friskolesektorn står ”i stark kontrast till de syften som skulle uppnås genom att öppna för möjligheten att driva fristående skolor.
En av de mer centrala tankarna var att skapa mer av mångfald och inflytande. I stället har det blivit tvärtom, de mer konforma aktiebolagsskolorna har tagit över mer och mer.”

Verkligheten som den blivit
Studien går igenom utvecklingen från 2009 till 2018. Det är statistik som bygger på Skolverkets databaser och SCBs företagsregister.

I grundskolan har aktiebolagens andel av friskolesektorn ökat allra mest under perioden. Sett till andelen elever har aktiebolagen 70% av friskoleeleverna, en ökning från 57%.
I gymnasieskolan är aktiebolagen redan tidigare dominerande bland friskolor. I särskolan ökar aktiebolagen sin andel.

Studien konstaterar: ”Genomgången visar att både de idéburna och kommunala skolorna trängts tillbaka till förmån för aktiebolagsskolor.”

Lärartäthet en skillnad bland flera
Studien fortsätter sin analys:
”Som nämnts tidigare i rapporten finns skäl att skilja mellan aktiebolagsskolor och idéburna skolor. Medan aktiebolagsskolor har färre lärare per elev har idéburna snarare fler.
Det är också en demokratisk skillnad. Idéburna skolor styrs ofta av en demokratisk struktur (även om variationerna är många) medan aktiebolagsskolorna styrs av de privata ägarna. Detta påverkar också hur överskottet hanteras. Inom aktiebolagsskolorna plockar ägarna ut vinst medan överskottet i idéburna skolor återinvesteras i verksamheten.”

Koncernskolor växer snabbast
”De stora aktiebolagskoncernerna har vuxit snabbast, vilket skapat stordriftsfördelar: Flera av aktiebolagsskolorna är stora koncerner som driver många skolor. Skolpengen går till koncernnivån som sedan fördelar ut pengarna till skolorna. Det innebär att koncernerna sitter på ett stort kapital, som också byggts upp genom tidigare vinster, som kan användas för att bilda och köpa upp nya skolor. Trenden är dels att aktiebolagsskolorna expanderar, dels att de stora aktiebolagskoncernerna expanderar inom sektorn aktiebolagsskolor.”

De koncernägda skolorna har låg lärartäthet och lägre andel behöriga lärare än andra skolformer.

Alltmer får Sverige en utbildningssektor med koncernägda skolor som dominerar, där dess lärare får allt fler elever att undervisa och ta hand om, allt större elevgrupper att ansvara för, och där dessutom en stor andel lärare saknar formell behörighet.

Det var nog inte tanken med friskolereformen.

På länk här finns rapporten ”Idéburna skolor och fristående huvudmän”

Ingemar Olsson

Close