Debattserie: Finns det utrymme för alternativ pedagogik? (Del 2)

Debattserie: Finns det utrymme för alternativ pedagogik? (Del 2)

Detta är den andra delen av det tal som vice ordförande Lars Brandström höll i Almedalen den 1/7 på temat "Finns det utrymme för alternativ pedagogik?". Den 19/7 publiceras den tredje och avslutande delen.

Finns det plats för mångfald?

Här är jag inte lika säker. Det finns en rad svårigheter att fundera över, men även sådant att peka på som kan stärka utvecklingen. Här följer några hinder i vägen för utvecklingen av mångfalden.

Kontrollsamhället

I vårt samhälle verkar vi ha tappat tilltron som grundinställning och istället valt misstro som defaultvärde. Ett sådant samhälle måste, för att kunna fungera, ha en stark kontrollapparat. Utan andra jämförelser i övrigt så påminns jag om det gamla Sovjetunionen, som inte befolkades av illasinnade människor. Tvärtom. Det befolkades av människor som du och jag; som älskade sina barn, ville bo och äta gott, ha en bra hälsovård och omsorg, som t.o.m. hade humor och skrattade som vi, som älskade konst och musik, MEN som levde i ett samhälle som bytt tilltro mot misstro, och som därför krävde en stark kontrollapparat. Vårt eget demokratiska samhälle har inte samma totalitära belastning, men belastas av samma sorts kontrollfrenesi.

Visst. Myndigheter måste kontrollera att samhället fungerar enligt lagar och regler (t.ex. Skolinspektionen). Men ett överdrivet detaljfokus gör systemet kontraproduktivt. För att kontroller på detaljnivå skall ge meningsfulla och jämförbara resultat, måste förutsättningarna hos dem man ska kontrollera vara så lika som möjligt. Systemet blir sålunda automatiskt allt mer likriktat, och sådana kontroller kontraproduktiva.

Hur har vi då hamnat här?

Ja, kanske för att likvärdighet har ersatts av likriktning och för att misstro fått växa sig stark på tilltrons bekostnad. En sådan skola blir inte bara mer olikvärdig, den kväver dessutom den kanske viktigaste resursen - skolans egen energi och kreativitet. Vinstutdelning i skolan har väckt samhället för behov av mer kontroll. Men kasta inte ut barnet med badvattnet. Det finns många fantastiska alternativ som återinvesterar eventuella vinster, t.ex. bland de idéburna skolorna. Värna mångfalden! Kära politiker – värna först om mångfalden och barnens utbildningsmiljö. Först därefter får ni ta ställning till frågor om det fria näringslivets villkor.

Kommunernas dubbla roller

Kommunerna har en svår sits med sina dubbla roller – dels som den lokala myndigheten som skall tillse att alla barns skolgång fungerar enligt regelverket, dels rollen som huvudman och skolanordnare. Först när kommunen förmår skilja dessa roller åt, och som myndighet behandlar alla skolaktörer lika, kan samarbete och samverkan komma till stånd. Då kommer de olika skolorna, oavsett huvudman, att komplettera, stödja och befrukta varandra, så att varje elev kan finna den miljö och lärstil som passar bäst för honom/henne. Först då vi slutar se varandra som konkurrenter får vi uppleva att alla de olika skolorna tillsammans bidrar till kommunens skolframgång. Då blir mångfalden en tillgång, inte ett hot.

Rädslan för segregering

Olika pedagogiska varianter drar lätt till sig en viss typ av barn till samma skola vilket riskerar att skapa en sorts segregation, viktigt att hålla ögonen på. Men integration, dvs. icke-segregation är inte det samma som en stor grå massa på samma ställe, utan färgpaletter där alla färger får förutsättningar att lysa, gärna tillsammans med andra färger, men inte nödvändigtvis med alla samtidigt.

Ekonomi

Lika villkor-principen för ersättning till fristående skolor kringgås i många kommuner. Detta är ett ekonomiskt hinder för utveckling av fristående skolor och därmed mångfalden. Vi ser också behov av finansiellt etableringsstöd i olika former som skulle gynna nyetablering av fristående skolor med idéburen grund, för en affärsidé utan vinstambitioner är inte ofta gångbar i förhandlingar med kommersiellt inriktade banker och långivare.

Texten är skriven av Idéburna skolors riksförbunds vice ordförande Lars Brandström. Den  första delen kan du läsa här. Nästa del, den andra delen, publiceras den 19/7.

Foto av Emory Maiden. Publicerad under CC BY-NC 2.0-licens, via Flickr Commons.

Förbundsjurist Sofia Isaksson

Sofia Isaksson är Idéburna skolors riksförbunds jurist. Det är till henne ni skall vända er om ni har juridiska frågor inom skolområdet.

Related Articles

Close